Är man alkoholist om man somliga mornar dricker en flaska vin innan man går upp?

Är man alkoholist om man ibland tar några glas vin för att orka träffa folk sen?

Är man alkoholist då även om man kan hålla upp i veckor?

Min yngste lillebror ringer mig ofta nu.

- Varför just jag, säger han.

Hans röst är uppgiven.

- Varför inte du, fortsätter han.

Jag lyssnar, jag moraliserar inte. Jag minns hans kropp när han var liten, när han bara var i sitt varande, hur han smög sig ner under mitt täcke, hur han låg där liten rund mjuk och god. Man ville skydda honom mot allt. Det gjorde ont i en. För man förstod att man inte skulle kunna skydda honom mot tiden som går, som gör att inte av oss är liten rund mjuk och god hela livet.

- Varför just jag? Har inte ni andra spår av det? fortsätter han.

Jag pratar runt omkring det, som om mitt prat runt omkring det skulle kunna göra det tryggare och lättare. Inbillar jag mig att han fortfarande är så där liten och att man kan skydda honom mot allt?

- Du pratar runt omkring, säger han och jag kan inte säga emot.

- Ja, erkänner jag. Jag pratar runtomkring det för att jag inte kan annat.

- Var är då Gud som bara ger mig och inte ens ger er spår av det? frågar han.

Och jag önskar att han satt i min famn och att jag fortfarande kunde trösta honom.

Men i stället sitter jag bara här och kan bara prata runtomkring och inte alls svara på frågor om Gud.

Gud, ska jag förstå dig framlänges

eller baklänges?

Gud, förstår du människan?

Eller är det människans sak

att förstå dig?

Gud kan du känna?

Känner du framlänges

eller känner du baklänges?

Och om du känner baklänges,

kan det då vara förklaringen

till allt lidande omkring oss,

som du ju är mäktig att ta bort,

men som du ändå bara låter vara.

Bara du Gud vet.

Esters bok i bibeln är skriven i sagoform. I korthet handlar den om en kvinna som sätter stopp för det första försöket att utrota judar. Hur det gick sen, det vi alla.

Det är inte Ester som får äran i bibeln. Det är en man.

Det finns en judisk högtid i allafall som firas till denna Esters högtid och små judiska flickor uppmanas att ha henne som förebild.

Läs gärna Esters bok i bibeln. Det är ytterligare en historia, ett exempel på hur kvinnorna i den patriarkala kristendomen förminskas.

Ingen vet. Vi får reda på det den dag det sker. Jag har längtat efter döden i vissa stunder av livet.

Jag har tänkt mig den stund som då vi får svar, kärlek och ljus.

Men kanske är det inte så. Kanske är det så att både livet och döden saknar djupara mening, att allt bara handlar om att finnas till och att en dag slocknar allt.

Fast jag tror att medvetandet är större än så, större än vår kropp och det vi kan famna här och nu. Jag tror att gränsen för det som vi tror är vårt jag egentligen inte finns. När vi dör finns det kanske därför inte något jag som vi kan identifiera oss med, men medvetandet existerar ändå men kanske ändå inte medvetet om sig självt.

- Jag har rätt därför att jag är man och män är skapta som Gud.

Det var min far som sa så. Far stod böjd över mor och hon grät.

Rummet doftade sprit. Far hade druckit därför att han var olycklig.

Jag vet inte var jag var exakt då. Men jag minns lukten i rummet.

Lukten av sprit och av mors skräck.

Far vältrade sig över mor. Han skrattade.

- Det är jag som är Gud, skrattade han.

Jag lärde mig att hata det som människor kallar för Gud i det ögonblicket.

Jag var i en främmande stad. Jag kände mig typ ensammast och fulast i världen.

Då fick jag besök. Visserligen var det bara av en dörrknackare som var värvad för att frälsa folk. Det fattade inte jag. Han babblade om att det finns någon som älskar mig som har dött för mina synders skull. Han drog med mig till en församling. Jag sögs in där. Jag hade ingenting annat då.

Det tog så lång tid att bli fri sen. Det är därför jag hatar allt kristet hyckleri.

Jag har aldrig förstått varför människan ska anses vara främst på jorden.

För att livet på jorden ska kunna fortgå behövs både djur och natur.

Djur har också en själ. Det vet var och en som sett ett djur djupt in i ögonen.

Men djuren har ingen kyrkogård, ingen kyrka och ingen bibel.

Ett djur som har tjänat en människa länge har ändå ingen rätt att bli begravd på samma kyrkogård som denna människa.

Ett djurs kvarlevor kan kastas ut hur som helst i naturen och det utan att vi människor egentligen har den minsta aning om djurens innersta känslor.

Djur används i djurförsök och de föds upp på de mest bedrövliga sätt för att vi människor ska få mat.

Djuren behöver en Gud som ser till deras intressen.

Ja, jag är för att djuren skall ha en egen Gud.